Dalsänkorna i Häntälä by hör till det mest kända traditionslandskapet vid Rekijoki älv. Också vid nedre loppet av älven i Isohuhta by i Kiikala kommun finns det ängar och gamla betesmarker som kantar sjöns fåra som är grumlad av lera. Högre uppe träder fram den höga och täta skogskanten. Där börjar skogen, ett tio hektars skyddsområde som Stiftelsen för naturarvet köpte år 2004.

Stiftelsen såg till att skogen blev fridlyst enligt naturskyddslagen, men skogen och de nära ängarna hör också till Naturaområdet Rekijoki. Att vara med i det kända EU-programmet för naturvård skulle ändå inte ha varit tillräckligt för att skydda skogen helt och hållet eftersom programmet inte skulle ha förbjudit alla huggningar i skogen. Faran var dock över när Stiftelsen för naturarvet köpte området eftersom fridlysningen som verkställdes under naturskyddslagen blev absolut.

Skogen står på en sluttning som öppnas mot väster. Granen är det dominerande trädet, men det stiger också ståtliga furor här och där. Vandraren kan också bli överraskad av de små gråalsdungarna. Terrängen består nästan överallt av lundlik mo och olika slags lundar, och markvegetationen innehåller också krävande arter.

Den leriga sluttningen skåras av djupa bäckdalar vars slänter blomstrar med toppklockor och kanelrosor i skuggan av enarna.